Satte mig ner i soffan för att pusta ut och tänka över vad vi har gjort i helgen och jag minns inte. Herregud. Jo nu börjar det klarna men gu’va kusligt att jag inte kom ihåg först.
Igår var det paus från yogan. Lördag och allt. Idag har vi, som svensk, tagit vara på vädret och varit ute en massa. Det har blivit en hel del besvikelser. Favorit restaurangen var stängd. Andra-hands alternativet var kaos och super dålig service. Blev skogstokig på personalen. Det är inte ofta jag ryter till men idag var servicen bedrövlig och helt undermålning. Som tur var, kom det en ansvarig som räddade situationen _någorlunda_. Faktiskt inte helt nöjd om jag ska vara ärlig.
I eftermiddag har jag och killarna varit på en lång skogspromenad. Började glatt och slutade i tårar…skulle mamma någonsin hitta bilen igen?? Hahaa! Stackars barn. Ja det var en lite väl lång runda men de var fantastiskt duktiga. Mot slutet blev den ena jättetrött (förståeligt) och den andra rädd eftersom det var första gången vi gick den här rundan och den var generellt dåligt snitslat. Nåja, nu har vi lärt oss, vet hur lång rundan är, vi vet att vagn behövs och vi vet var den fina grillplatsen ligger…
Hemma ramlade vi tre ihop i en hög på soffan, rätt utmattade. Mannen ställde sig i köket och skramlade med grytorna. Först kände jag åh så skönt att få sitta ner en stund i lugn och ro, slippa laga mat, men så slog det mig.
Nu.
Nu är enda chansen på dagen att göra min yoga så det var det jag gjorde, istället för att sitta i soffan och hänga. Nice. Lite trött, såklart efter vandringen, men ett bra pass på det stora hela. Mest nöjd över att jag gjorde den.
Va’? Vad är det? Som står där mitt i skogen?:
En ”skogstomte”. Vi var tvungna att kolla närmare. Yngsta grabben ville gärna ta med honom hem. Han har visst en fäbless för tomtar…helst tomtar i den här versionen…
Kommentera